Tillbaka
Helli » Databank » Forskning 2: Bedöming baserad på publikationsverksamhet

Forskning 2: Bedöming baserad på publikationsverksamhet

Kategori: Forskning, Publicering, Skrivande

Grundläggande information och verktyg för bedöming

Både läsaren och författaren behöver kunskaper om bedömning av publikationen. Bedömningen kan utöver publikationer även gälla till exempel förlag, forskare och forskargrupper, konferenser, discipliner, forskningsinstitut och universitet, publikationernas synlighet eller forskningsdata.
På den här sidan beskrivs de viktigaste verktygen och mätarna för bedömning och bibliometri.

Universitetsbiblioteken har utarbetat omfattande guider om bedömning av publikationer. Bekanta dig till exempel med Uleåborgs universitets guide Tieteellisiin julkaisuihin pohjautuva arviointi (på finska)

Mer information om bibliometri finns till exempel i Kansallinen julkaisumetriikkaopas, där man presenterar de viktigaste bibliometriska begreppen, indikatorerna, datakällorna och verktygen, samt hur man med hjälp av publikationer kan analysera olika objekt. I guiden ligger fokus också på ansvarsfull användning av bibliometri.
Länk till Kansallinen julkaisumetriikkaopas  (på finska och engelska)

Mätvärden och verktyg för bedöming

Tidskrifternas och förlagens tillförlitlighet ska alltid bedömas innan man skickar sitt manuskript för publicering. Speciellt noggrann ska man vara med open access-tidskrifter.
Flera mätare används för att bedöma förläggare, tidskrifter och artiklar. De mest kända av dem är den inhemska Publikationsforum-klassificeringen (JUFO-luokitus) och Impaktfaktorn (Impact Factor) för tidskrifter. Nedan finner du några andra välkända indikatorer samt mer information om Publikationsforum-klassificeringen och Impaktfaktorn.

  • JANE: Journal/Author Name Estimator I tjänsten Jane kan man klistra in titel eller abstract på sin artikel och få tips om vilka tidskrifter som kan vara lämpliga att publicera sig i för detta ämne. Man kan också få tips om artiklar inom samma område. Tjänsten jämför titeln eller abstractet med artiklar ur PubMed.
  • Scimago Journal Rank (SJR)  mäter en tidskrifts inflytande genom att beakta tidskriftens vetenskapsområde, kvalitet och rykte. SJR beaktar att antalet citeringar varierar inom olika discipliner. IInom en disciplin där man citerar aktivt, är värdet för enskilda citat lägre än inom discipliner där man citerar mindre. SJR-värdet baserar sig på värdet för dessa citat. SJR baserar sig på data från Elseviers Scopus-databas.
  • SNIP SNIP berättar om publikationens normaliserade effektfaktor och beaktar tidskriftens citeringspotential inom sitt ämnesområde, det vill säga dess kontext, och gör det möjligt att jämföra olika discipliner. SNIP baserar sig på data från Elseviers Scopus-databas.
  • Tutkimuksen vaikuttavuus ja näkyvyys Tampereen yliopiston opas(på finska)
JUFO-klassificering

Publikationsforumet (JUFO) är ett klassificeringssystem för kvalitetsbedömning av den vetenskapliga publikationsverksamheten. Publikationsforumet verkar i anslutning till Vetenskapliga samfundets delegation. I klassificeringen indelas alla vetenskapsområdens centrala publiceringskanaler i tre nivåer.

Se publikationsforumet för mer information.

Impact Factor
  • anger hur många gånger en artikel i en viss tidskrift i genomsnitt citerats.
  • citeringar som en tidskrifts artiklar har fått under två år delas med det totala antalet artiklar i tidskriften under samma tid.
  • tar inte hänsyn till olika referenspraxis inom olika discipliner
  • referenser har ingen viktning, alla referenser är av lika värde

IF-talen är endast tillgängliga i Web of Science årligen uppdaterade Journal Citation Reports (JCR) databas. Tidskrifterna uppger vanligtvis sin Impact Factor, men speciellt open access-tidskrifternas uppgifter bör kontrolleras i JCR.

Kvalitativ bedöming av artikeln

Du kan hitta allmän information på finska om artikelutvärdering och referentgranskning här: Oulun yliopiston kirjaston opas

Altmetri mäter publikationens synlighet

Altmetri mäter synligheten för en enskild publikation, till exempel synligheten för en artikel på sociala medier och i webbtjänster, genom att beräkna relaterade nyheter, blogginlägg, Twitter-referenser och nedladdningar. På så sätt får man snabbt en omfattande bild i realtid av publikationens sociala påverkan och synlighet.

De mest använda mätarna för utvärderdering av forskares och forskargruppers publikationsverksamhet är:

  • publikationsaktivitet dvs. antalet publikationer
  • publikationernas färskhet
  • antal citeringar från publikationen

Vetenskaplig citeringsinformation kan fås i databaserna Web of Science och Scopus.

Hirsch-indexet, eller H-indexet

  • Informationen baserar sig på forskarens publikationer och antalet citeringar från dem.
  • Både Web of Science och Scopus har egna H-index. Databaserna finns tillgängliga vid universitetsbiblioteken.
  • Även Google Scholar erbjuder H-index, men där räknas även icke-vetenskapliga publikationer med. På grund av parallellagring kan vissa artiklar dessutom förekomma i resultatet mer än en gång.
  • Databas sorterar en forskares artiklar i fallande ordning efter antalet citeringar. H-indexet är ordningsnumret för den sista artikel där antalet citeringar är större eller lika med ordningsnumret.
  • H-indexet
    • är högt om forskaren publicerat många artiklar med många citeringar.
    • sänks inte, och gynnar forskare som varit verksamma länge.
    • kan jämföras endast mellan forskare inom samma ämnesområde.

Scival-databas

  • baseras på innehållet i Scopus-databasen
  • innehåller information från 220 länder och 4 600 forskningsenheter
  • avsett för att karakterisera, jämföra och analysera forskning på forskar-, forskargrupps-, forskningsenhets- eller landsnivå.
  • Mer information på finska: Oulun yliopiston kirjaston opas.